Industrihampa, särskilt sorten Finola som odlas i Sverige, har potential att ersätta material som glasfiberisolering och oljebaserade textilier i bilindustrin. Forskare ser stora möjligheter att använda hampans fibrer istället för fossila resurser, vilket skulle minska både avfall och miljöpåverkan.
Hampa som outnyttjad resurs
Industrihampa odlas i Sverige för sina frön, som används för foder och olja. Större delen av plantan, främst fibrerna och kärnan, blir ofta liggande på fältet och går till spillo. Forskare inom textilindustrin ser detta som en bortkastad möjlighet att utnyttja en resurs som kan användas för att skapa nya hållbara material. Användning av hampa skulle minska textilindustrins beroende av fossila bränslen och kemikalier som används i andra material som bomull.
Bearbetning utan kemikalier
Hampafibrerna, som från början är grova och fransiga, kan bearbetas och göras mjukare utan att använda skadliga kemikalier. Den träiga kärnan kan även användas för att skapa bioplast och kompositer. Genom att bearbeta hampafibrerna på ett skonsamt sätt öppnas dörrar för nya hållbara textilalternativ.
Ultraljud för att förbättra fibernas kvalitet
För att bearbeta hampafibrerna används ultraljud för att ta bort oönskade delar. Fibrerna separeras och borstas, och blandas sedan med biokompositer. Genom att använda en nålstansmaskin förvandlas materialet till en mjuk och hållbar textil. Denna typ av material skulle kunna användas för isolering av ljud och värme, vilket ger ett miljövänligt alternativ till glasfiber och andra fossila material.
En hållbar och snabbväxande gröda
Hampa, särskilt Finola-hampan, kräver varken bevattning eller bekämpningsmedel för att växa, vilket gör den till ett miljövänligt alternativ till många andra grödor. Under rätt förhållanden kan hampa till och med lagra mer koldioxid än träd, vilket bidrar till en bättre klimatpåverkan.
Om projektet
Projektet ”Biobaserade restströmmar med potential i teknisk textilindustri” är finansierat av Vinnova och pågår mellan november 2021 och oktober 2024. Projektet drivs av Textilhögskolan och Högskolan i Borås i samarbete med Science Park Borås och Svensk hampaindustri.
