CBD-kandidaten MRX1 testas mot två smärttillstånd

MRX1 är en CBD-baserad oral lösning från brittiska Ananda Pharma. Efter en avklarad fas 1-studie prövas nu samma läkemedelskandidat parallellt mot två helt olika smärttillstånd: nervsmärta efter cellgiftsbehandling och smärta vid endometrios. Båda studierna genomförs vid University of Edinburgh.

I juli 2026 doserades den första patienten i nervsmärtestudien. Två indikationer som vid första anblick har lite gemensamt förenas därmed av samma grundfråga: kan cannabidiol ge meningsfull smärtlindring där befintlig behandling inte räcker till?

Luckan som ingen fyllt

Det finns i dag inget godkänt läkemedel som består enbart av cannabidiol och används mot smärta – varken i Sverige, Storbritannien eller USA. Epidyolex är visserligen ren CBD, men godkänt mot vissa epilepsiformer. Det enda cannabisläkemedel som är godkänt i smärtnära indikation i Sverige är Sativex, som innehåller både THC och CBD och används vid spasticitet vid multipel skleros.

Samtidigt säljs CBD receptfritt i stor skala, ofta med underförstådda löften om smärtlindring. Där finns ett gap som är lätt att missa: kliniska studier på CBD mot smärta använder 200–800 mg per dag, medan receptfria produkter innehåller några enstaka milligram. Brittiska Food Standards Agency rekommenderar högst 10 mg dagligen. Det som säljs i butik är alltså inte en svagare version av det som prövas i forskningen – det är i praktiken något annat.

Det är i den luckan Ananda placerar MRX1: ett CBD-preparat i läkemedelsdoser, framtaget för att kunna förskrivas av en läkare.

Vad är MRX1?

MRX1 är en oral lösning med patentsökt formulering, baserad på cannabidiol och enligt bolaget i praktiken fri från THC. Frånvaron av THC är själva poängen. Utan den rusgivande komponenten kan doserna trappas upp långt över vad som annars vore möjligt: i endometriosstudien går de som högst till 12,5 mg per kilo kroppsvikt och dag, omkring 875 mg för någon som väger 70 kilo. Det är närmare hundra gånger den receptfria rekommendationen.

Höga doser men inga säkerhetssignaler

Att ge hundra gånger den receptfria dosen väcker rimligen frågan om säkerhet. Det var vad fas 1-studien skulle besvara.

Studien genomfördes i Australien tillsammans med kontraktsforskningsbolaget Southern Star Research. Den 17 juni 2026 offentliggjorde Ananda de positiva huvudresultaten.

MRX1 testades i 2,5 mg/kg och 7,5 mg/kg två gånger dagligen under sex dagar. Bland deltagarna var samtliga rapporterade biverkningar milda. Inga allvarliga händelser, inga avhopp – och inga kliniskt betydelsefulla förändringar av leverfunktionen. Det sista är viktigare än det låter: leverpåverkan är den säkerhetssignal myndigheter granskar allra noggrannast vid höga CBD-doser, eftersom förhöjda leverenzymer är en känd biverkning vid CBD-behandling av epilepsi.

Bolaget uppger att data ska stödja utvecklingen mot ett regulatoriskt godkännande. Men att ett preparat tolereras väl säger ingenting om att det lindrar smärta. Det är vad fas 2-studierna ska avgöra.

Ändamål 1: nervsmärta efter cellgifter

Den första indikationen är kemoterapiinducerad perifer neuropati (CIPN) – nervskada orsakad av vissa cellgifter, som ger domningar, stickningar och smärta i händer och fötter, ofta långt efter avslutad cancerbehandling. En översikt från 2014 fann att omkring 68 procent av patienterna drabbades under den första månaden efter neurotoxisk kemoterapi. Effektiv standardbehandling saknas, och biverkningen tvingar ibland fram dossänkning eller avbruten cancerbehandling.

Studien heter ACTiON. Den 17 juli 2026 meddelade Ananda i ett pressmeddelande att den första patienten rekryterats, randomiserats och tagit sin första dos av antingen MRX1 eller placebo.

Enligt Edinburgh Clinical Trials Unit är huvudfrågan om oral behandling under fem veckor ger effektiv smärtlindring. Studien har cross over-design, där varje deltagare får både aktiv behandling och placebo under skilda perioder och därmed fungerar som sin egen kontroll. Huvudprövare är professor Marie Fallon vid Edinburgh Cancer Research Centre, och finansieringen kommer från National Institute for Health and Care Research (NIHR).

Ändamål 2: smärta vid endometrios

Den andra indikationen är endometrios, där livmoderslemhinneliknande vävnad växer utanför livmodern och ofta orsakar svår smärta. Studien heter ENDOCAN-1 och fick i mars 2026 klartecken från läkemedelsmyndigheten MHRA och NHS Health Research Authority att påbörjas.

Här används de högsta doserna, upptrappade under tolv veckor. Utöver smärtskattning mäts inflammationsmarkörer i blodprov vid tre tillfällen, vilket ger en biokemisk fingervisning om huruvida MRX1 gör något mätbart i kroppen.

Universitetets beskrivning är tydlig med studiens karaktär: syftet är att hitta den dos som ger smärtlindring med minst biverkningar och att pröva om upplägget fungerar i praktiken – underlag för en större framtida prövning. Huvudprövare är dr Lucy Whitaker, tillsammans med professorerna Andrew Horne och Phillipa Saunders. Finansieringen kommer från skotska Chief Scientist Office.

De två studierna i korthet

Hur starkt är stödet för CBD mot smärta?

Forskningsläget är mer lovande än för tio år sedan, men varierar kraftigt mellan tillstånd.

Starkast stöd finns för nervsmärta. En randomiserad studie från University of Sydney som publicerades i maj 2026 visade att CBD under sex veckor minskade nervsmärta efter ryggmärgsskada med cirka 14 procent, mot 6,5 procent för placebo – statistiskt säkerställt, men blygsamt i absoluta tal. Att Ananda satsar på CIPN, som också är nervsmärta, ligger i linje med det.

Svagast stöd finns för ledsmärta. En dansk studie där patienterna fick 600 mg CBD dagligen vid knäartros fann ingen skillnad mot placebo. Däremot visar en systematisk översikt från 2024 smärtlindrande effekt i 7 av 11 prövningar, men studierna är små och metodologiskt olika.

Här syns också baksidan av det THC-fria upplägget: produkter med THC har generellt starkare evidens vid nervsmärta än ren CBD. Ananda avstår från den komponent som hittills visat tydligast effekt – i utbyte mot möjligheten att dosera högt utan rusrisk, och mot ett läkemedel som skulle kunna förskrivas utan narkotikaklassningens begränsningar.

Vägen till fas 3

Fas 2-studier ger inte ett läkemedel godkänt. De ska visa om behandlingen har effekt och i vilken dos. Först därefter kommer fas 3: större studier som ska bekräfta resultatet, och som är det underlag läkemedelsmyndigheter kräver för ett marknadsgodkännande. University of Edinburgh är uttrycklig med att ENDOCAN-1 är tänkt som förarbete till just en sådan prövning. För ACTiON löper NIHR-anslaget till april 2027, den tidigaste tänkbara horisonten för resultat.

Blir utfallet positivt öppnar sig en väg som ingen renodlad CBD-produkt hittills gått: från prövningsläkemedel till receptbelagt läkemedel med en godkänd indikation på förpackningen.

Två hinder återstår oavsett resultat. Det ena är pengarna: fas 3 kostar mångdubbelt mer än fas 2, och Ananda är ett litet bolag som lämnade den brittiska tillväxtmarknaden AQSE i december 2025 sedan noteringen inte lyckats attrahera institutionellt kapital. 

Det andra är effektens storlek. De CBD-studier som visat positiva resultat vid nervsmärta har landat i blygsamma effekter – nog för statistisk signifikans, men inte självklart nog för att en myndighet ska se en kliniskt meningsfull nytta. Samtidigt väger avsaknaden av alternativ tungt i sådana bedömningar, och vid CIPN finns i dag ingen etablerad behandling alls.

Kvar står MRX1 – ett preparat, två chanser, och en väg framåt som öppnas först om åtminstone en av dem fungerar.