Cannabis och hjärtat – två nya studier, två olika svar

Kan cannabis påverka hjärtat – och i så fall hur?
Två nya vetenskapliga studier från 2025 försöker ge svar på den frågan. Den ena, en internationell metaanalys, pekar på tydliga risker. Den andra, en amerikansk kohortstudie på äldre veteraner, hittar inga sådana samband.

Cannabis har på kort tid gått från att vara en kontroversiell drog till att bli laglig eller avkriminaliserad på många håll i världen. Bruket ökar – både medicinskt, som behandling mot smärta och rekreationellt, för avkoppling. Produkter är fler än någonsin; rökning, vaping, ätbara produkter, oljor och tabletter.

Men med den ökade användningen har också frågorna blivit fler. Hur påverkar cannabis egentligen kroppen – och särskilt hjärt–kärlsystemet? Är det en riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke, eller är oron överdriven?

En global bild – metaanalysen i Heart

I juni 2025 publicerade en fransk forskargrupp vid University of Toulouse och det nationella forskningsinstitutet Inserm en omfattande systematisk översikt och metaanalys i tidskriften Heart. Syftet var att fylla en viktig kunskapslucka: tidigare studier har pekat på samband mellan cannabis och hjärt–kärlproblem, men hur stor risken faktiskt är har varit oklart.

Forskarna sökte i tre stora forskningsdatabaser efter observationsstudier publicerade mellan januari 2016 och december 2023. Fokus låg på studier som undersökte sambandet mellan cannabisbruk och allvarliga hjärt–kärlutfall som kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke.

Den första sökningen gav hela 3 012 artiklar, men efter en noggrann gallring återstod bara 24 som uppfyllde urvalskriterierna. Tillsammans representerade de data från omkring 200 miljoner människor – ett material så omfattande att det spände över både kontinenter och decennier. Bland studierna fanns 17 tvärsnittsstudier, 6 kohortstudier och en fall–kontrollstudie. Deltagarna var mellan 19 och 59 år, och där könsuppgifter fanns framgick ett tydligt mönster: cannabisbrukarna oftare män och generellt yngre än de som inte använde cannabis.

När resultaten från alla dessa studier vägdes samman framträdde en bild som väckte både intresse och oro:

Forskarna betonade att resultaten måste tolkas med försiktighet. De flesta av de 24 inkluderade studierna hade måttlig till hög risk för bias, främst på grund av bristande information om bortfall och osäkra mått på cannabisexponering. En stor andel var observationsstudier, vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser om orsakssamband, och flera av studierna byggde dessutom på samma underliggande data. Dessa begränsningar innebär att även om metaanalysen ger en bred och statistiskt stark bild, så är underlaget inte helt jämförbart med en enhetligt genomförd prospektiv studie.

Ett smalare fokus – THC (The Heart and Cannabis) Cohort

En månad senare publicerades en amerikansk studie i den vetenskapliga tidskriften Circulation med ett betydligt mer avgränsat fokus – och med helt andra resultat.

Denna prospektiva kohortstudie genomfördes av forskare vid den amerikanska veteranförvaltningen, i samarbete med universitet i USA och Kanada, däribland University of California, San Francisco, Indiana University, Columbia University och University of Toronto.

Först – en noggrann kartläggning

När projektet startade 2018 handlade det inte om att omedelbart mäta risker, utan om att först förstå deltagarna.
Forskarna ville veta vilka sociala, beteendemässiga och medicinska faktorer som var kopplade till cannabisbruk hos äldre personer med hjärtsjukdom.

Resultaten från denna bakgrundsanalys visade ett tydligt mönster: äldre veteraner som rökte cannabis hade oftare lägre utbildningsnivå, ekonomiska svårigheter och riskbeteenden som tobaksrökning, alkoholbruk och annan droganvändning. Samtidigt hade de färre kroniska sjukdomar och var ofta mer fysiskt aktiva än icke-brukarna.

Bruket varierade från enstaka helganvändare till dagliga brukare. En tredjedel kombinerade olika rökmetoder, och vissa använde även vaping eller ätbara produkter.
Alla former av bruk, både medicinskt och rekreationellt, ingick i analyserna. Forskarna framhöll att denna variation är viktig, eftersom olika konsumtionsformer kan påverka kroppen på olika sätt.

Slutsatsen från bakgrundsanalysen var tydlig: den som vill förstå sambandet mellan cannabis och hjärt–kärlhälsa måste ta hänsyn till sociala faktorer, livsstil och hälsostatus – annars riskerar man att feltolka resultaten.

Studien på hjärt–kärlsjukdomar

I huvudstudien följde forskarna 4 285 militära veteraner mellan 66 och 68 år, alla med diagnostiserad kranskärlssjukdom. Av dessa rapporterade 1 015 att de använt cannabis de senaste tre månaderna, varav hälften dagligen.

Forskarna förväntade sig att cannabisrökning skulle öka risken för hjärt–kärlhändelser– dels på grund av biologisk rimlighet (att röka cannabis skulle ha liknande riskprofil som tobaksrökning), dels utifrån tidigare data som visat samband mellan cannabis och negativa kardiovaskulära utfall.

Under de drygt tre år som studien pågick, från 2018 till 2022, inträffade sammanlagt 563 allvarliga hjärt–kärlhändelser bland deltagarna – hjärtinfarkter, stroke eller dödsfall till följd av kardiovaskulär sjukdom.

När forskarna analyserade dessa i relation till cannabisbruk fann de ingen statistiskt säkerställd skillnad.

De betonade dock att resultaten inte kan överföras till andra grupper, särskilt inte yngre eller personer som aldrig rökt tobak. De påpekade också att självrapporterat bruk kan underskattas och att tre års uppföljning är kort tid i forskningssammanhang.

Två pusselbitar – men ingen komplett bild

Att två stora, välgjorda studier kan ge olika svar är inget ovanligt i medicinsk forskning. Skillnader i metod, deltagare, tidsramar och hur man mäter själva exponeringen kan förändra bilden dramatiskt.

De två studierna närmar sig samma fråga från olika håll och med olika verktyg. Metaanalysen i Heart ger bredden – en global översikt över stora datamängder – men med varierande datakvalitet och begränsad möjlighet att justera för livsstil.

THC Cohort ger djupet – en detaljerad inblick i en specifik grupp äldre amerikanska veteraner – men med kortare uppföljningstid och begränsad generaliserbarhet.

Tillsammans ger de två viktiga pusselbitar i förståelsen av cannabis och hjärt–kärlhälsa, men bilden är långt ifrån komplett. För att pusslet ska bli helt behövs fler studier, på fler grupper och med längre tidsramar.