Det låter kanske oväntat – men nya forskningsrön tyder på att ämnen från cannabisplantan kan erbjuda ett helt nytt sätt att behandla svampinfektioner. I en ny studie publicerad 2025-06-05 i den vetenskapliga tidskriften PLOS Neglected Tropical Diseases visar forskare att cannabidiol (CBD) och cannabidivarin (CBDV) har starka svampdödande egenskaper. I vissa fall fungerar de till och med bättre än traditionella läkemedel.
Svamp – ett växande problem
Svampinfektioner är ofta något vi förknippar med naglar, fötter eller kanske jästsvamp i munnen. Men vissa svampar kan bli livshotande – särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Globalt orsakar svampinfektioner över en miljard sjukdomsfall varje år, och nästan fyra miljoner dödsfall.
Samtidigt är utbudet av effektiva läkemedel begränsat. Många svampar utvecklar resistens, och vissa mediciner kan ge allvarliga biverkningar. Det behövs helt enkelt nya sätt att behandla svampinfektioner.
Traditionella läkemedel – effektiva men problematiska
Idag används främst två typer av läkemedel vid behandling av svampinfektioner: amphotericin B och fluconazol.
Amphotericin B är ett mycket potent svampmedel som ofta används vid livshotande infektioner. Det fungerar genom att skada svampens cellmembran, vilket leder till celldöd. Men dess kraftiga effekt har ett pris – läkemedlet är känt för att kunna orsaka allvarliga biverkningar, särskilt njurtoxicitet.
Fluconazol, å andra sidan, är ett vanligt antimykotikum som ofta används mot jästsvampinfektioner, exempelvis i munhåla och underliv. Det är enklare att administrera och har färre biverkningar än amphotericin B, men är inte lika effektiv mot alla svampar. Dessutom har resistens mot fluconazol blivit ett växande problem inom vården.
Det är mot denna bakgrund – där vissa läkemedel visserligen är effektiva men har allvarliga biverkningar, medan andra är skonsammare men riskerar att vara verkningslösa – som forskarna ville undersöka om naturliga ämnen från cannabisplantan kunde erbjuda ett bättre alternativ.
CBD och CBDV – naturliga ämnen från cannabis
Både CBD och CBDV utvinns från hampaplantan (Cannabis sativa L.), en växt som tillhör samma art som cannabis men som odlas för att innehålla mycket låga halter av THC.
Cannabidiol (CBD) har under de senaste åren uppmärksammats för sina potentiella hälsofrämjande effekter, särskilt dess lugnande och ångestdämpande egenskaper. Det har visat sig ha antiinflammatoriska, smärtlindrande och antiepileptiska effekter, och ingår idag i vissa godkända läkemedel.
En närbesläktad men mindre känd cannabinoid är cannabidivarin (CBDV). CBDV har en liknande kemisk struktur som CBD och delar flera av dess icke-psykoaktiva egenskaper. Forskning på CBDV är fortfarande i ett tidigt skede, men preliminära studier tyder på att det kan ha potential vid behandling av neurologiska tillstånd, såsom epilepsi och autismrelaterade symtom.
Forskarna ville se om dessa ämnen kunde påverka svampar – och resultaten blev minst sagt spännande.
Starka resultat i labbet
I laboratoriemiljö – så kallade in vitro-studier – testade forskarna hur CBD och CBDV påverkade svampen Cryptococcus neoformans – en patogen som kan orsaka hjärnhinneinflammation. Det visade sig att båda ämnena kunde döda svampen mycket snabbt.
Redan efter 30 minuter hade svampen brutits ner, vilket är betydligt snabbare än det etablerade läkemedlet amphotericin B, som i samma experiment behövde flera timmar för att ge liknande effekt.
Men effekten stannade inte där. Svampar skyddar sig ofta genom att bilda biofilmer – ett slags hölje som gör dem svårare att angripa med läkemedel. I dessa tester kunde CBD och framför allt CBDV både förhindra att biofilmer bildades och till och med bryta ner redan etablerade skyddsskikt.
Dessutom såg forskarna att CBDV minskade storleken på svampens kapsel, ett annat skyddslager som gör det svårare för immunförsvaret att upptäcka och bekämpa infektionen. Det innebär att ämnet inte bara kan döda svampen direkt, utan även göra den mer sårbar för kroppens egna försvarsmekanismer.
Från labb till levande organismer
De starka resultaten från laboratoriet väckte frågan: skulle effekten hålla även i en levande organism? För att ta reda på det gick forskarna vidare till en så kallad in vivo-modell, där de testade CBD på levande larver av sorten Galleria mellonella – en vanlig modell inom medicinsk forskning som ofta används för att studera infektioner och läkemedelsrespons.
Larverna infekterades med svampen Cryptococcus neoformans i konstgjorda brännskador på huden, och delades sedan upp i olika behandlingsgrupper: en som fick CBD, en som fick amphotericin B och en som endast fick en kontrollvätska. På så sätt kunde forskarna undersöka hur väl de olika behandlingarna fungerade i en mer komplex, biologisk miljö.
Klara resultat i djurförsök
Under tre dygn följde forskarna hur det gick för larverna efter infektion och behandling. Resultaten var tydliga: larverna som behandlades med CBD hade högst överlevnad – till och med bättre än de som fick det etablerade läkemedlet amphotericin B.
- CBD-behandlade larver: cirka 55 % överlevde
- Amphotericin B-behandlade larver: cirka 45 % överlevde
- Obehandlade infekterade larver (kontroll): 30–35 % överlevde
- Larver med brännskada men utan infektion: cirka 60 % överlevde
Att CBD gav högre överlevnad än amphotericin B tyder på att ämnet inte bara är effektivt mot svamp i labbmiljö, utan också kan fungera i en levande organism. Dessutom verkar det vara skonsamt – larverna som behandlades med CBD klarade sig nästan lika bra som de som inte fått någon svampinfektion alls, trots att samtliga hade samma typ av hudskada.
Nästa steg för cannabinoiderna – från labb till behandling
Resultaten från både labbförsök och djurmodell visar att CBD och CBDV kan vara lovande alternativ i kampen mot svampinfektioner – ibland till och med mer effektiva än dagens etablerade läkemedel. Att CBD dessutom redan är godkänt i andra medicinska sammanhang kan påskynda vägen mot klinisk användning.
Forskarna bakom studien ser särskilt potential för framtida användning i lokala behandlingar, till exempel salvor eller krämer för ytliga svampinfektioner på hud och slemhinnor. Det kan bli ett värdefullt tillskott, särskilt när resistens och biverkningar gör befintliga läkemedel otillräckliga.
Men innan nya behandlingar kan bli verklighet krävs fler studier. Nästa steg är att undersöka hur ämnena fungerar i större djurmodeller och i mänsklig vävnad – hur de sprids i kroppen, hur de bryts ner, och hur de bäst ska doseras för att vara både säkra och effektiva.
CBD och CBDV är inga mirakelkurer – men de visar att cannabinoider, vars medicinska potential vi bara börjat förstå, kan komma att spela en viktig roll i framtidens behandlingar av svampinfektioner.
