I de soldränkta dalarna i Anderna har generationer av peruanska bönder odlat majs, quinoa och bomull. Men snart kan en ny gröda ta plats i landskapet: hampa. Efter år av osäkerhet har Peru nu tagit det avgörande steget mot att reglera industriell hampa, och landets jordbruksministerium (MIDAGRI) har öppnat ett offentligt samråd kring de föreslagna reglerna.
En lång väntan
Hampans väg till Peru har varit allt annat än rak. Under större delen av 1900-talet och fram till nyligen behandlades all cannabis – oavsett THC-halt – som narkotika. Även medicinsk användning var förbjuden. Först 2017 kom en vändpunkt, när Lag nr 30681 antogs och öppnade för medicinsk cannabis. Men vägen från lag till verklighet blev långsam. Reglerna för implementering dröjde, och det var först 2023 som en ny förordning (Supreme Decree No. 004-2023-SA) etablerade tydligare riktlinjer för licenser, odling och försäljning av medicinsk cannabis.
I februari 2025 utfärdades den första odlingslicensen till patientföreningen 420 Green Cure, ett genombrott i den långsamma processen. Certifieringen väckte förhoppningar om att en inhemsk medicinsk cannabisproduktion äntligen skulle kunna ta fart. Men i praktiken är odlingen fortfarande mycket begränsad, och trots lagar och regler finns än så länge bara ett fåtal konkreta projekt i drift.
Industrihampa förblev däremot ett rättsligt gråzon. Länder som Colombia och Uruguay började redan tidigare bygga upp sina egna hampamarknader, medan Peru stod stilla.
Lagen som kan förändra spelplanen
Det var först i juni 2024 som Lag nr 32195 antogs – en lag som för första gången särskiljer industrihampa från narkotikaklassad cannabis. Lagen definierar hampa som cannabis med låg THC-halt (vanligen under 1 %) och öppnar för användning inom textilier, byggmaterial, kosmetika, foder och bioplast.
Men en lag är bara början. För att kunna börja odla, förädla och exportera hampa krävs detaljerade regler: vem får odla, hur ska licenser utfärdas, vilka tester och kontroller behövs?
Nu: remissfasen
I augusti 2025 publicerade MIDAGRI sitt utkast till regler för hampaindustrin och öppnade en 90-dagars remissperiod. Fram till slutet av november får allmänhet, företag och organisationer lämna synpunkter på regeltexten innan den slutliga versionen fastställs.
Enligt branschtidningen HempToday markerar detta startskottet för en efterlängtad process som kan ge peruanska bönder och entreprenörer tillgång till en ny global marknad. Även High Times noterar att Peru nu positionerar sig för att inte hamna på efterkälken i Latinamerika, där konkurrensen hårdnar om att bli regionala nav för hampaproduktion.
Utmaningar och möjligheter
Men vägen framåt är inte utan hinder. Regeringen behöver skapa incitament och visa på en tydlig framtid för att bönderna ska våga satsa på en ny gröda. För att hampa ska kunna utvecklas till en konkurrenskraftig exportprodukt är det kanske mest avgörande att locka investeringar till forskning, teknik och förädlingsindustrier.
Samtidigt är möjligheterna betydande. Landets varierande klimat – från kustslätter till högland och tropiska zoner – skapar utmärkta förutsättningar för att odla olika sorters hampa för olika ändamål. Peru har dessutom en lång tradition av fiberproduktion genom bomull och textilier, vilket gör att hampa kan passa väl in i den befintliga industrin.
Ett vägskäl
Om reglerna går igenom efter remissperioden kan de första licenserna börja utfärdas redan 2026. Då skulle Peru stå inför ett nytt kapitel i sin jordbrukshistoria – ett där hampa kan bli en gröda som inte bara stärker landsbygdens ekonomi, utan också placerar landet på kartan i den globala gröna omställningen.
Men framtiden är långt ifrån självklar. Myndigheternas förmåga att snabbt omsätta lagar i praktiska regler, locka investeringar och bygga förtroende hos producenterna blir avgörande.
Frågan är om Peru kan ta tillvara på möjligheten och, likt Colombia och Uruguay, bli en aktör på en världsmarknad värd miljarder dollar – eller om försiktighet, byråkrati och politisk osäkerhet ännu en gång bromsar utvecklingen.
