– ledningen pekar på fel prioriteringar, kostsamma förseningar och konflikter
Det finländska hampaföretaget Hemka Fiber Oy har gått i konkurs. När tingsrätten i Uleåborg, den 23:e september, slog fast att bolaget var insolvent stod kontraktsodlarna redan med förstörda hampaskördar. Men chansen att få ersättning är liten: i konkursboet går banker och stora långivare först, och Hemka Fibers kontraktsodlare står sist i kön.
Produktionsproblem och kostsamma investeringar
Enligt företagets avgående vd Christian Hansson bidrog flera faktorer till de ekonomiska problemen: produktionsförseningar i fabriken i Haukipudas, höga kostnader för den inköpta hampan som lagrades i hyrda hallar och alltför stora åtaganden. Vid ett tillfälle stod mer än 2 400 ton hampa obearbetad, och delar av lagret förstördes av mögel efter ett läckande tak.
Hemka Fiber satsade stort på att bygga upp sin produktion, men enligt Christian Hansson blev fabriksprojekten en av de största belastningarna. Planen var att etablera två anläggningar: en i Kauhajoki och en i Haukipudas. Men Kauhajoki kom aldrig i drift. Trots att dyr utrustning köpts in står maskinerna fortfarande nerpackade i containrar, utan att ha producerat en enda fiber.
Samtidigt förlitade sig bolaget för mycket på Haukipudas, som egentligen bara var ett testprojekt.
”Man räknade för mycket med fabriken i Haukipudas, som egentligen var en pilotanläggning eller proof of concept”. Problemet var dessutom att maskinparken där inte höll måttet: ”Ja, det är ju alldeles för lite kapacitet. Vissa av prylarna är ganska slutkörda och linjen är ofullständig och resurskrävande att använda.” (https://yle.fi/a/7-10080900)
Resultatet blev en dubbel belastning – en planerad fabrik som aldrig kom i gång och en pilotanläggning med låg kapacitet och bristande effektivitet.
Komplicerad bolagsstruktur och växande konflikter
I en intervju med Yle ger grundaren Ville Saarelainen sin bild av hur Hemka utvecklades. När bolaget startade 2021 var upplägget enkelt: ett huvudbolag med honom själv som huvudägare och vd. Men redan året därpå bjöd företaget in externa investerare vid ett informationsmöte tillsammans med Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK). Med de nya ägarna följde också en mer komplex struktur.
I september 2022 bildades dotterbolaget Hemka Fiber, följt av Hemka Fiber Group i februari 2023 och Hemka Seed i november samma år. Tanken var att särskilja olika delar av verksamheten – odling, förädling och fröförsäljning – men resultatet blev enligt grundaren Ville Saarelainen att ägarbilden och kontrollen försvagades i takt med att investerarna tog allt större plats.
Konflikten kulminerade på bolagsstämman i november 2024, då en planerad aktieemission i Hemka Fiber röstades ner. Ville Saarelainen, som ägde omkring en tredjedel av aktierna, kunde med stöd från andra ägare blockera förslaget. Investerarna ville få in nytt kapital för att rädda ekonomin, men Saarelainen såg emissionen som ett försök att kapa bolaget.
Det som började som en satsning på en lovande framtidsbransch utvecklades alltså till en bitter kamp om kontrollen över bolagen – samtidigt som produktionen aldrig riktigt kom igång i den skala som planerats.
Konkursen bekräftad
En privatperson i Joensuu, som Hemka Fiber stod i skuld till på över en halv miljon euro, ansökte om konkurs. Tingsrätten slog fast att Hemka Fiber inte kunde betala och därför var insolvent. Styrelseordföranden Eerik Klemetti har meddelat att beslutet inte kommer att överklagas.
Konkursboet ska nu ta över och sälja Hemkas tillgångar – däribland den maskinpark som ännu står oanvänd – för att försöka täcka skulderna.
I en konkurs finns dock en bestämd turordning. Först betalas konkurskostnaderna, sedan borgenärer som har säkerheter, som banker med pant i tillgångar. Därefter kommer staten för skatter och avgifter. Längst ner i kön står fordringsägare – dit hör många av kontraktsodlarna. Även om maskinerna har ett värde är det därför osannolikt att det blir mycket om något kvar till kontraktsodlarna.
En grön framtid bortom Hemkas konkurs
I Finland, precis som i övriga världen, växer intresset för den miljösmarta hampan. Finland har dessutom en särskild roll i den utvecklingen – här togs FINOLA fram, en av de mest odlade hampfrösorterna i världen. Intresset för att odla och förädla hampa finns kvar, både bland forskare, entreprenörer och lantbrukare.
Att Hemka Fiber gick i konkurs är därför kanske mindre en dom över hampans framtid, och mer en påminnelse om riskerna när visioner växer snabbare än ekonomin. För även om maskinerna står stilla och odlarna gått miste om sina skördar, fortsätter den gröna växten att locka med nya möjligheter – i livsmedel, byggmaterial och hållbara textilier. Frågan är inte om hampan får en större roll i Finland, utan snarare när och på vems villkor.
Hemka Fibers resa – från vision till konkurs
2022–2023 – Företaget tar in 2 miljoner euro i kapital från investerare, tecknar avtal med odlare i Österbotten och bygger en fabrik med maskiner från ett konkursbo i Haukipudas. En ny modernare fabrik planeras byggas i Kauhajoki.
2023–2024 – Produktion försenas och stora mängder hampa lagras. Företaget satsar på flera parallella projekt och dotterbolag, vilket ökar kostnaderna. Produktionen i Haukipudas kör igång men anläggningen har en sliten maskinpark och låg kapacitet.
Våren 2025 – Lagerkostnader och misslyckad produktion pressar ekonomin. Över 2 400 ton hampa ligger osåld, och delar av lagret är skadat av mögel. Hemka Fiber Oy saknar kapacitet att ta hand om kontraktsodlarnas hampa, och odlare tvingades bränna upp sina skördar.
September 2025 – En skuld på över en halv miljon euro leder till konkursansökan. Uleåborgs tingsrätt beslutar den 23 september 2025 att bolaget är insolvent och Hemka Fiber Oy försätts i konkurs.
