Kazakstan har nyligen tagit ett strategiskt beslut: landet legaliserar odling av industriell hampa. Beslutet markerar en tydlig kursändring för en nation där cannabisodling länge varit starkt förknippad med kriminalitet och drogpolitik. Nu hoppas regeringen att hampa ska bli en symbol för hållbar utveckling och ekonomisk diversifiering.
Från narkotikabekämpning till grönt skifte
Cannabisplantan har en lång historia i Centralasien, inte minst i Kazakstan. I den bördiga Tjuiska dalen, nära gränsen till Kirgizistan, växer vilda cannabisfält som under Sovjettiden användes för industriell produktion. Efter Sovjetunionens fall blev kampen mot narkotikarelaterad brottslighet en politisk prioritet för Kazakstan, där stora resurser avsattes för att bekämpa odling och smuggling. Ingen skillnad gjordes längre mellan industriell hampa och narkotikaklassad cannabis, vilket i praktiken innebar att all odling förbjöds.
Detta förbud gällde i över tre decennier – fram till legaliseringen av industriell hampa 2025, nu under strikt kontroll.
Legaliseringsbeslutet 2025
Den 23 april 2025 godkände det kazakstanska parlamentets underhus, Mazhilis, en lagändring som möjliggör odling av industriell hampa med THC-halter mellan 0,1 % och 0,3 %. Beslutet är i linje med internationella standarder och skiljer tydligt mellan industriell hampa och rekreativ cannabis, som ofta innehåller THC-halter över 15 %.
För att minimera risken för missbruk har regeringen infört ett rigoröst kontrollsystem, inklusive laboratorieanalyser för THC-halt, oannonserade provtagningar och möjlighet att förstöra hela skördar vid regelbrott. Odlingarna måste dessutom vara inhägnade, övervakade och otillgängliga för obehöriga.
Regeringens hållning: Industriell hampa – inte medicinsk cannabis
I samband med lagförändringen betonade jordbruksminister Azat Sultanovs att legaliseringen enbart gäller industriell hampa.
Qazinform News Agency citerade jordbruksminister Azat Sultanovs uttalande den 13 maj; ”Endast hampasorter med låg eller ingen THC kommer att tillåtas. Inga sorter som kan användas för att producera cannabisbaserade läkemedel eller medicinsk cannabis kommer att godkännas. Vi talar om industriell hampa som har låg koncentration eller ingen koncentration av THC.”
Kazakstans väg mot en grönare ekonomi
Legaliseringsbeslutet om industriell hampa 2025 ska inte ses som en isolerad åtgärd, utan snarare som en del i Kazakstans bredare arbete med att ställa om till en mer hållbar och diversifierad ekonomi. I UN PAGE:s rapport ”Kazakhstan’s Transition to a Green Economy: A Stocktaking Report” framhålls tydligt de utmaningar som landet står inför – och de strategier som lagts fram för att möta dem.
Bland de mest akuta problemen nämns Kazakstans stora beroende av fossila bränslen, där över 80 procent av elproduktionen kommer från kol. Därtill brottas landet med utbredd markförstöring – hela 82 procent av landytan är påverkad av erosion – samt tilltagande vattenbrist. Klimatförändringarna utgör även ett hot mot jordbruket, där veteskördarna kan komma att minska med upp till 49 procent till 2050.
För att hantera dessa utmaningar har Kazakstan antagit flera viktiga strategiska dokument. Den mest tongivande är Concept for the Transition of the Republic of Kazakhstan to a Green Economy, antagen 2013. Denna strategi syftar till att minska koldioxidutsläpp, effektivisera resursanvändningen och främja utvecklingen av hållbara näringar. Den kompletteras av den långsiktiga Kazakhstan-2050 Strategy, som sätter fokus på ekonomisk tillväxt i balans med miljöskydd.
Ekonomiska och miljömässiga fördelar med industriell hampa
Kazakstans legalisering av industriell hampa är ett strategiskt steg för att möta både ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Regeringen ser hampa som en mångsidig och hållbar råvara med stor potential att bidra till den nödvändiga omställningen mot en mer diversifierad och grön ekonomi.
Hampans breda användningsområden – från textilier, byggmaterial och papper till bioplast – gör den till en attraktiv resurs för att utveckla nya gröna industrisektorer. Genom att främja inhemsk produktion av sådana produkter minskar Kazakstan sitt beroende av importerade råvaror och stärker samtidigt den egna industrin. Detta är särskilt viktigt i ett land där ekonomin idag är kraftigt beroende av export av olja, gas och kol.
Miljömässigt erbjuder hampa betydande fördelar. Växten kräver avsevärt mindre vatten och bekämpningsmedel jämfört med många andra grödor, vilket är avgörande i ett Kazakstan som drabbas av växande vattenbrist och markförstöring. Hampa kan därmed bli en viktig del av en mer resurseffektiv och miljövänlig jordbrukssektor.
Ett pilotprojekt i Kostanay-regionen har redan inletts, där odling av industriell hampa sker under strikt myndighetskontroll. Regeringen hoppas att detta ska leda till ökad sysselsättning på landsbygden, attrahera utländska investeringar och bidra till att bryta fossilindustrins dominerande roll i landets ekonomi.















