Ett forskningsprojekt i Maine har fått ett bidrag på 1,6 miljoner dollar för att undersöka hampans förmåga att rena jord förorenad med PFAS, de så kallade ”evighetskemikalierna”. Detta projekt leds av den ursprungliga Aroostook Band of Micmacs-stammen och stöds av den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA). Forskningen fokuserar på att använda hampans förmåga att absorbera PFAS genom en process som kallas fytoremediering.
Bakgrund om projektet
Projektet genomförs vid den nedlagda Loring Air Force Base, som ligger på Micmac-stammens land. År 2009 överfördes marken från den amerikanska regeringen till stammen, och den innehåller områden som är klassificerade som federal Superfund-plats på grund av historisk lagring av farligt avfall och användning av brandbekämpningsskum.
PFAS: Ett växande problem
PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) har blivit ett växande problem i USA, då dessa kemikalier inte bryts ner i naturen. De har hittats i vatten, luft, jord och till och med i människor, och de är kopplade till allvarliga hälsoproblem som cancer och leverskador. PFAS används i allt från Teflon-pannor till brandbekämpningsskum och vattentåliga kläder.
Hampa: En potentiell lösning
Hampas förmåga att växa snabbt och kräva lite vatten gör den till en bra kandidat för att rena jord. Växtens rötter tränger djupt i marken och absorberar föroreningar utan att släppa ut dem igen i miljön. Forskningen vid Loring Air Force Base har visat på positiva resultat, och med det nya EPA-bidraget ska projektet nu också undersöka hampa som ett alternativ för att återställa förorenad jord i andra områden.
Ledarskap från ursprungsbefolkningen
Micmac-stammen har varit aktivt engagerad i saneringen av området och strävar efter att använda det för samhälls- och ekonomisk utveckling. Stamledare betonar vikten av miljöskydd och är särskilt oroade över hur PFAS kan påverka kulturellt viktiga växter, som askträd, som används vid traditionellt korgvävande.
Utmaningar med bortforsling av förorenad hampa
En stor utmaning vid fytoremediering är att hantera den förorenade hampa efter att den har absorberat PFAS. Till skillnad från andra kemikalier kan PFAS inte enkelt brännas eller kastas bort. Forskare testar olika metoder som hydrotermisk likvifiering och mikrobial nedbrytning för att hitta ett sätt att hantera den förorenade växten utan att återinföra kemikalierna i miljön.
Framtida mål: Skalbara lösningar
Projektets långsiktiga mål är att utveckla metoder som kan användas av bönder och markförvaltare för att rena jord genom att införa hampa i växtföljder. Forskarna hoppas kunna erbjuda praktiska lösningar för jordföroreningar på större skala, vilket skulle kunna göra hampa till en hållbar metod för att hantera PFAS-kontaminering.
