Från Pionjär till Global Ledare – och nu en marknad i kris: medicinsk cannabis i Israel
Israel har länge varit en global ledare inom medicinsk cannabis, tack vare landets progressiva lagstiftning, avancerad forskning och innovativa företag. Från att ha varit en pionjär i branschen med en välstyrd inhemsk marknad och lovande exportutsikter har industrin på senare år kantats av utmaningar som prispress, överproduktion och massiv import. Marknadsanalysföretaget Cannamonitors slutrapport om Israels cannabismarknad ger en insikt i hur öppen handel kan resultera i oförutsedda effekter.”
Reformer som utvecklade Israels medicinska cannabismarknad
Israel var ett av de första länderna i världen att legalisera medicinsk cannabis och skapa ett ramverk för en reglerad marknad. Redan på 1990-talet implementerades ett nationellt program för medicinsk cannabis, vilket öppnade upp för kliniska prövningar och skapade ett forskningsvänligt klimat.
2013 etablerades Israel Medical Cannabis Authority (IMCA), som idag ansvarar för att reglera allt från odling och distribution till forskning och patienthantering. Landets forskningsinriktning och progressiva policyer gjorde det till en attraktiv plats för företag att investera i odling, bioteknik och produktutveckling. Medicinsk cannabis distribuerades inledningsvis direkt till patienter via licensierade producenter, men marknaden var relativt liten.
Det var först efter 2016 års Medical Cannabis Reform, som skärpte kvalitetskraven på cannabisprodukter och gjorde det möjligt för fler läkare att förskriva medicinsk cannabis, som patientantalet ökade markant. Denna reform gjorde det enklare för patienter att få tillgång till behandling och bidrog till en snabb expansion av marknaden.
2019 infördes omfattande reformer som syftade till att bredda marknaden och göra cannabis mer tillgängligt för patienter. Apotek började distribuera medicinsk cannabis, fler medicinska tillstånd inkluderades i förskrivningslistan och processen för att få tillgång till behandling förenklades. Resultatet blev en explosion av antalet patienter, från cirka 32 000 före reformen till över 140 000 i januari 2024.
Reformen 2019, kallad Medicalisation reform, innebar att Israel började tillåta export av medicinsk cannabis, vilket förväntades cementera landets position som en global exportör. Företag som Tikun Olam, BOL Pharma, InterCure och Seach Medical Group satsade stort på internationell expansion.
För att möta den snabbt växande efterfrågan på medicinsk cannabis i Israel och för att säkerställa tillgången för alla patienter, öppnades möjligheten för import av medicinsk cannabis året därpå, 2020. Importen blev en viktig del av Israels strategi för att både stödja den inhemska marknaden och möta den internationella efterfrågan.
Exportdrömmar och importexplosion
Trots optimismen blev exportvolymerna långt mindre än förväntat. Mellan 2020 och 2023 exporterades endast små kvantiteter cannabis till länder som Tyskland, Australien och Frankrike. Under 2023 uppgick den totala exporten till 525 kg, en blygsam siffra jämfört med de stora förväntningarna.
Samtidigt exploderade importen och Israel blev världens största importör av medicinsk cannabis 2020, vilket innebar att de passerade Tyskland. 2023 importerades hela 15 950 kg cannabis, varav 93 % kom från Kanada. Detta berodde på att kanadensiska producenter kunde dra nytta av Israels förmånliga certifieringskrav, vilket gör det enklare att få produkter godkända för försäljning jämfört med EU-marknaden.
Marknaden i kris – överproduktion och priskrig
Den massiva importen, i kombination med överproduktion inom landet, ledde till ett allvarligt överutbud. 2022 producerades 98 ton cannabis i Israel, men endast 40 ton konsumerades. Detta resulterade i fallande priser och ekonomiska svårigheter för inhemska producenter.
Priserna på importerad cannabis sjönk kraftigt, vilket gjorde att kanadensiska produkter blev billigare än de inhemska. Samtidigt tilläts importörer att sälja på sändningsbasis, vilket innebar att de endast betalade för sålda varor – en fördel som israeliska producenter inte hade. Resultatet blev att många israeliska cannabisföretag gick i konkurs eller tvingades stoppa sina expansionsplaner. Småskaliga producenter drabbades hårdast.
Företag som InterCure och IMC, som importerat stora mängder cannabis, klarade sig betydligt bättre och kunde dra nytta av de pressade priserna.
Regulatoriska åtgärder och framtidsutsikter
Under 2024 införde Israel tullavgifter på kanadensisk cannabis efter en statlig utredning som avslöjade prisdumpning. Kanadensiska företag sålde sina produkter under produktionskostnaden, vilket förvärrade situationen för inhemska producenter. De nya tullarna förväntas ge den lokala industrin en chans att konkurrera, men samtidigt skapar de utrymme för andra länder, som Portugal, Uruguay och Uganda, att ta sig in på marknaden.
Den senaste reformen, Enabling reform 2024, som innebär att man gått från ett licensbaserat system till en receptmodell för vissa medicinska tillstånd, förväntas förbättra patienters tillgång till behandling och öka antalet användare. Samtidigt brottas landet med en marknad i kris, präglad av överproduktion, import och aggressiv prisdumpning, vilket har satt inhemska producenter under hård press.
Framtiden för Israels medicinska cannabisindustri beror på hur väl landet balanserar import och inhemsk produktion, samt hur man hanterar de ekonomiska utmaningarna för producenterna. Tullarna på kanadensisk cannabis kan ge en andningspaus, men det återstår att se om det räcker för att stabilisera marknaden och återta landets position som en global föregångare inom medicinsk cannabis.
