I Europas städer spolas inte bara vardagens rester ner i avloppet – utan också spåren av samhällstrender. En ny rapport från EUDA, Europeiska unionens drogbyrå, visar att man genom analys av avloppsvatten kan kartlägga Europas cannabisvanor i detalj – stad för stad. Resultaten avslöjar tydliga skillnader över kontinenten: Nederländerna toppar listan, med städer som Groningen i absoluta europaledningen, medan Norge sticker ut i norr och Spanien fortsätter dominera i söder.
6 juni 2025 publicerade EUDA sin senaste rapport om drogtrender i Europa – och i rapporten finns data från ett av de mest innovativa mätverktygen inom modern folkhälsoforskning: analys av avloppsvatten. Se komplett rapport här.
Genom att samla prover från reningsverk i 128 europeiska städer under en veckas tid mäter man mängden THC‑COOH, den kemiska restprodukt som bildas i kroppen efter cannabisbruk och som utsöndras i urin. Mätningarna ger en direkt indikation på den faktiska cannabiskonsumtionen i olika städer – utan att förlita sig på enkätsvar eller registrerade vårdkontakter.
Vad är EUDA?
EUDA, eller European Union Drugs Agency, är EU:s officiella expertorgan för narkotikafrågor. Fram till 2024 hette myndigheten EMCDDA, men bytte då namn i samband med att uppdraget utökades. EUDA är baserad i Lissabon och har som huvuduppgift att samla in, analysera och sprida vetenskapligt baserad information om narkotikasituationen i Europa. Informationen används i årliga rapporter som jämför situationen i hela EU och har som syfte att stötta beslutsfattare, vårdgivare, media och forskare med tillförlitlig kunskap.
Myndigheten samlar in data från medlemsländernas egna nätverk – inklusive enkäter, vårdstatistik, rättsväsende och beslag – samt mer avancerade metoder som analys av avloppsvatten.
Så mäts Europas cannabisvanor – från avlopp till analys
Att mäta droganvändning via avloppsvatten – en metod som kallas wastewater-based epidemiology – har växt fram som ett kraftfullt verktyg inom europeisk drogforskning. De första pilotstudierna genomfördes i mitten av 2000-talet, och redan 2010 bildades det europeiska forskarnätverket SCORE (https://score-network.eu/monitoring/). I dag samordnar SCORE systematiska analyser i över 100 städer i mer än 25 länder, inklusive samtliga EU-medlemsstater samt Norge och Turkiet.
Sedan 2011 har EUDA (tidigare EMCDDA) regelbundet inkluderat avloppsdata i sina årliga drograpporter. Det som började som ett experimentellt komplement har med åren vuxit till ett etablerat verktyg för att övervaka narkotikatrender i realtid – med särskilt god precision på lokal nivå.
Mätningen bygger på ett standardiserat vetenskapligt protokoll. Under en vecka mellan mars och maj 2024 samlades dagliga 24-timmarsprover in från reningsverk i 128 städer. I proverna analyseras halterna av THC‑COOH, en restprodukt som bildas i kroppen efter cannabisintag och utsöndras via urin. Mängden THC‑COOH omräknas till konsumtion per capita, uttryckt i milligram per 1 000 invånare per dag (mg/1000p/day), vilket ger en uppskattning av den faktiska användningen i varje stad.
Kort sagt: ju mer THC‑COOH i avloppet – desto mer cannabis har invånarna använt dagarna innan.
Var i Europa använder man mest cannabis?
Resultaten från EUDA:s analys 2024 visar tydliga geografiska skillnader i cannabisanvändningen – baserat på uppmätta nivåer av THC‑COOH i avloppsvattnet. Högst nivåer återfinns i västra och södra Europa, med Nederländerna, Spanien och Portugal i topp. Särskilt Groningen i Nederländerna utmärker sig med den högsta nivån av alla mätta städer: 258,08 mg/1000 invånare/dag.
Även Norge sticker ut i norr, med städer som Oslo (163,11 mg) i det övre skiktet av hela det europeiska urvalet. I motsatt ände av spektrumet finner vi Split i Kroatien (4,93 mg) och storstaden Istanbul i Turkiet (16,52).
Det geografiska mönstret är inte nytt, men bekräftas tydligt av årets mätning. Länder där cannabisbruk är mer socialt accepterat eller avkriminaliserat tenderar att visa högre nivåer – vilket speglar både faktisk användning och tillgång. Och till skillnad från självrapporterade enkäter ljuger inte avloppsvattnet.
Sveriges cannabisvanor i siffror: Stockholm toppar – Växjö ökar
Men hur ser det ut i Sverige? I årets EUDA‑rapport deltog fem svenska städer i analysen av avloppsvatten: Stockholm, Gävle, Karlstad, Trollhättan och Växjö. I två av städerna – Växjö och Gävle – fanns jämförbara data från 2023, vilket gör det möjligt att se trender över tid.
I Växjö har nivåerna ökat tydligt jämfört med föregående år – en ökning med cirka 50 %. Gävle däremot noterades en ytterst liten minskning, så pass liten att EUDA valt att tolka nivån som stabil.
För Stockholm, Karlstad och Trollhättan finns inga jämförelsedata från tidigare år. Däremot visar årets mätning att Stockholm har de högsta THC‑COOH-nivåerna bland de fem svenska städerna.
- Stockholm: 57,61 (EDR25‑WW‑1.csv)
- Trollhättan: 49,74 (EDR25‑WW‑1.csv)
- Växjö: (2023: 31,2) 46,85 (EDR25‑WW‑1.csv)
- Gävle: 2023: 48,68) 44,80 (EDR25‑WW‑1.csv)
- Karlstad: 36,84 (EDR25‑WW‑1.csv)
För att sätta de svenska siffrorna i ett europeiskt sammanhang kan det vara intressant att jämföra med några av de högsta uppmätta nivåerna i Europa:
- Groningen, Nederländerna: 258,08 (EDR25‑WW‑1.csv)
- Barcelona, Spanien: 220,68 (EDR25‑WW‑1.csv)
- Oslo, Norge: 163,11 (EDR25‑WW‑1.csv)
- Almada, Portugal: 119,10 (EDR25‑WW‑1.csv)
Jämfört med dessa visar sig svenska städer ligga betydligt lägre – men med Stockholm över 57 mg, är även Sverige en del av Europas cannabiskarta. Att Oslo har nästan tre gånger högre nivå än Stockholm understryker också de tydliga nordiska skillnaderna. Data är hämtat från EUDA:s källa EDR25‑WW‑1.csv (publicerad 5 juni 2025).
Trender över tid: en svagt nedåtgående kurva – men stora lokala skiften
Medan Sverige främst ger en ögonblicksbild för 2024, går det i andra delar av Europa att följa tydliga förändringar över tid. EUDA har analyserat 51 städer som deltog både 2023 och 2024, vilket möjliggör trendanalys över ett helt år.
Resultatet visar att:
- 25 städer uppvisade en minskning i THC‑COOH-nivåer
- 13 städer visade en ökning
- 13 städer låg kvar på ungefär samma nivå
Den sammantagna bilden är att cannabisanvändningen i Europa inte ökar dramatiskt – snarare tycks den i genomsnitt minska något. Men bakom genomsnittet döljer sig stora lokala variationer.
I Paris föll THC‑COOH‑nivån från 119,1 till 53,88 mg – en minskning med 54,8 %. I Koper, Slovenien, minskade den från 167,48 till 81,88 mg (–51,1 %). Samtidigt ökade nivån i Piestany, Slovakien från 23,42 till 52,34 mg – en ökning på över 123 %.
Portugal illustrerar hur utvecklingen kan skilja sig kraftigt inom samma land. I Almada, strax söder om Lissabon, steg nivåerna från 102,58 till 119,10 mg – en ökning med 16,1 %. Samtidigt föll siffran i Porto, i norra delen av landet, från 98,29 till 53,75 mg – en minskning med 45,3 %.
Sammantaget visar detta att cannabisanvändning inte följer någon enkel europeisk kurva – utan formas lokalt av politik, tillgång, attityder och insatser.
Legal status påverkar Europas cannabisvanor – men inte ensamt
Det är tydligt att länder med mer tillåtande cannabislagstiftning ofta återfinns bland de med högst nivåer av THC‑COOH i avloppsvattnet – men sambandet är inte helt linjärt. I Nederländerna är cannabisbruk avkriminaliserat och försäljning tillåten i särskilda ”coffeeshops”, vilket tillsammans med kulturell acceptans kan förklara den höga konsumtionen i städer som Groningen. Även i Spanien är cannabisbruk tillåtet i privata sammanhang och klubbar, vilket delvis normaliserat användningen.
Men juridisk tillgänglighet är bara en av flera faktorer. I vissa länder med strikta lagar, som Norge, visar ändå mätningarna på relativt höga nivåer. Det tyder på att tillgång, attityder och social acceptans också spelar en avgörande roll för den faktiska användningen – oavsett lagtext. Avloppsdata ger alltså inte bara insikt i mängden bruk, utan också i hur lagstiftning fungerar i praktiken.
En vecka i kloaken – och ett fönster mot Europas cannabismönster
Att mäta cannabisanvändning via avloppsvatten må låta ovanligt, men metoden har snabbt blivit ett av de mest träffsäkra verktygen för att förstå drogbruk i realtid. I stället för att förlita sig på enkäter eller anmälningar mäts faktiska spår av konsumtion – rakt ur stadens avloppssystem. Renat från stigma, mörkertal och rädsla för rättsliga konsekvenser ger det en bild som är både objektiv och svår att förvränga. Samtidigt erbjuder metoden geografisk precision och möjlighet att upptäcka förändringar snabbt – till exempel efter en lagändring, ökad tillgång eller förändrade sociala normer.
Visserligen baseras mätningarna bara på en veckas prover per stad, men när de upprepas årligen och i jämförbara områden ger de en tydlig och pålitlig bild av vardaglig konsumtion.
I takt med att cannabisdebatten tar fart i fler europeiska länder – med legalisering, medicinsk användning och ökande närvaro av syntetiska cannabinoider – blir sådana mätningar allt viktigare. De visar var, hur mycket och hur snabbt cannabisanvändningen förändras.
Och resultaten är tydliga: cannabis är fortfarande den mest använda drogen i Europa, med högst nivåer i västra och södra Europa samt i Norge. Det är inte i statistikformulär utan i reningsverkens rörsystem som Europas cannabisvanor blir som allra mest synliga.
