Moldaviens första hampafält på decennier – ett nytt kapitel för jordbruket

Facebook
Twitter
LinkedIn
Pinterest
Pocket
WhatsApp
Moldaviens första hampafält på decennier

Den 22 maj 2025 markerade starten för ett nytt kapitel i Moldaviens jordbrukshistoria. För första gången på över tre decennier såddes laglig industrihampa i landet, efter att regeringen under hösten 2024 godkänt en ny lagstiftning som möjliggör odling av denna mångsidiga gröda.

Se gärna vår tidigare artikel om beslutet här: Från sovjetisk hampaproducent till ett jordbruk i förvandling.

Bland de första att sätta spaden i jorden finns Ion Sahanovschi, en lantbrukare från byn Bălăbănești i Criuleni-distriktet. På sin 700 hektar stora gård avsatte han åtta hektar till industrihampa – ett försiktigt men målmedvetet första steg in i en ny era. Skörden är tänkt att levereras till en moldavisk förädlingsanläggning – den första i sitt slag i landet.

”Det är en början. Om vi vill veta vilken potential det har, måste vi prova,”
säger Sahanovschi, som ser initiativet som ett sätt att diversifiera sin verksamhet.

Men han nöjer sig inte med att bara odla. Sahanovschi är också en av initiativtagarna till en ny nationell sammanslutning för hampaproducenter och förädlare – en plattform som ska bygga broar mellan odlare och industri. Ambitionen är tydlig: att skapa struktur, samverkan och långsiktig tillväxt i en sektor som fortfarande befinner sig i sin linda. Tack vare digitala ansökningssystem har tröskeln för att delta blivit lägre, något som kan bana väg för fler moldaviska jordbrukare att följa efter.

Så hanteras industrihampa i Moldavien

Den nya rättsliga ramen, som antogs den 13 november 2024, tillåter odling av industrihampa i syfte att producera frön, fibrer eller olja. Jordbrukare måste ansöka om tillstånd hos den Permanenta kommittén för narkotikakontroll, bifoga bevis på laglig tillgång till jordbruksmark och uppvisa kontrakt med en godkänd bearbetare. All odling måste dokumenteras i ett register för spårbarhet, och endast hampasorter som finns i Moldaviens eller EU:s officiella sortkataloger får användas.

Det är viktigt att notera att den nya lagstiftningen utesluter användning av hampablommor och cannabinoider som CBD. Produkter avsedda för medicinskt bruk omfattas fortfarande av strikta restriktioner och regleras separat. Moldavien har i nuläget inte legaliserat odling eller bearbetning av industrihampa för medicinska syften, och det finns inga indikationer på att sådana ändringar är aktuella inom den närmaste framtiden. Fokus ligger istället på att bygga upp en reglerad och spårbar industri kring traditionella användningsområden som textil, livsmedel och byggmaterial. Premiärminister Dorin Recean har lyft fram hampan som en strategisk gröda:

”Jag uppmanar hela näringslivet, handelskammaren och industrin att främja användningen av denna möjlighet, eftersom dessa material används i många branscher, inklusive fordonsindustrin. Det är en mycket god möjlighet för Moldaviens företag, jordbrukare och producenter av hampakomponenter,” (https://www.madrm.gov.md/ro/content/5817) sade Recean i samband med att beslutet presenterades i november 2024.

Därför satsar Moldavien på industrihampa

Moldavien, ett litet jordbruksland mellan Rumänien och Ukraina, har de senaste åren inlett en målmedveten satsning på industrihampa. Som ett av Europas fattigaste länder är Moldaviens ekonomi starkt beroende av jordbruk och av pengar som skickas hem från moldaver som arbetar utomlands. Denna dubbla beroendeställning gör landet sårbart för både klimatförändringar och globala ekonomiska svängningar.

Mot denna bakgrund framstår industrihampan som ett strategiskt verktyg för omställning och diversifiering. Grödan kräver lite vatten och få insatsmedel, binder koldioxid i stor skala och har en snabb tillväxtcykel – vilket möjliggör flera skördar per år. Dess användningsområden är många: från byggmaterial och textilfiber till livsmedel och bioplast. Genom att satsa på hampa hoppas Moldavien inte bara minska sin ekonomiska sårbarhet, utan också skapa nya värdekedjor och locka investeringar i bearbetningsindustri och export.

Facebook
Twitter
LinkedIn
Pinterest
Pocket
WhatsApp