Kanske är tiden, liksom hampan cirkulär. Det gamla blir åter modernt och återupptäckten av byggmaterialet hampa är kanske ett av de tydligaste exemplen på att vi börjar om på nytt med ett historiskt material – som kan brytas ner eller återanvändas och återvinnas.
I över 100 år var hampa praktiskt taget utesluten från byggbranchen. Från att i tusentals år använts vid husbyggen, fick förbud och konkurrens av billiga syntetiska material, hampan att helt glömmas bort. Återupptäckten av hampa som en värdefull och näringsrik gröda och hållbart byggnadsmaterial tog fart i delar av Europa på slutet av 1990-talet.
I Sverige började hampabetong och hampaisolering bli populärt först på 2010-talet. Den låga efterfrågan har delvis berott på de höga priserna. Större delen av industrihampan importeras och eftersom produktionen har varit marginell och kunskapen begränsad har priserna förblivit höga.
Sverige investerar i hampa
Även om hampa är ett relativt ”nytt” material i byggsammanhang har fler företag sett både miljömässiga och ekonomiska fördelar med produktion av hampa. Regeringens initiativ ”Fossilfritt Sverige” har manat på byggbranchen som svarat med en gemensam plan för att nå netto-noll-utsläpp till 2045. Kraven på innovativa lösningar och nya material har åter öppnat upp dörren för den gamla kulturväxten hampa.
Den största satsningen inom Industrihampa är Ekolutions nya fabrik, som just nu är under byggnation i skånska Staffanstorp. Med kapital från både den privata sektorn och svenska staten genom Naturvårdsverket bygger GreenTech-bolaget Ekolution Europas största produktionsanläggning för industrihampa och hampafiberisolering.
Vilka byggmaterial finns av hampa?
Praktiskt taget hela hampaväxten kan användas. Ur växens blommor och blad extraheras CBD, fröna blir mat eller olja och roten kan användas för sina antiinflammatoriska egenskaper i medicinska syften. Av stammens starka fibrer tillverkas byggmaterial som hampabetong eller hampafiberisolering.
Hampafiberisolering
Processen från skörd till isolering är enkel; hampafiberna bearbetas, blandas med bindmedel och pressas till skivor, plattor eller rullar beroende på vilken funktion isoleringen ska tjäna. Med en minimal miljöpåverkan tar processen, från sådd till färdig produkt, runt 150 dagar. Isoleringen har goda ljudisolerade-, värmeisolerande- och fuktreglerande egenskaper i klass med konventionella byggmaterial. Den färdiga produkten kan användas som isolering i väggar, tak och golv eller som tätning i exempelvis fönster.
Sverige satsar nu på allt mer cirkulärt byggande med hampa. Följ gärna våra rapportering inom hampamaterial.
Lösullsisolering av hampa
Hampafiber säljs också som lösullsisolering, vilket helt enkelt är de finaste fibrerna av hampastammen. Lösullen används för att isolerar vind eller golv eller mindre utrymmen där skivor är för stora.
Hampabetong
Hampabetong eller på engelska hempcrete är en slags lättbetong tillverkad av hampafibrer eller hapakross, kalk och vatten. Hampabetong tillverkas lämpligast på plats och även om färdiga block finns att beställa är processen relativt enkel att utföra på egen hand. Komponenterna blandas och placeras i passande gjutkärl för att härdas. Resultatet blir ett miljövänligt och mer lätthanterlig byggmaterial än betong som kan användas som byggstenar i väggar eller som isoleringsmaterial i golv och tak.
Hampa en del för att nå miljömål
Hampa binder mer koldioxid än den frigör, kräver lite vatten och inga bekämpningsmedel under sin tillväxtfas och kan bidra med naturliga byggmaterial som är biologiskt nedbrytbara. För att nå regeringens intiativ fossilfritt Sverige och byggbranchens mål nettonoll-utsläpp till 2045 är hampa en investering som verkligen kan göra skillnad.
Tiden är kanske åter i kapp denna gamla kulturväxt. Intresset för hållbar innovation och nya byggmaterial ökar bland både privatpersoner och företag. Förhoppningen är att större satsningar, som Ekolutions nya fabrik, ska leda till minskad import och en ökad inhemsk odling av hampa. Detta skulle inte bara sänka produktionskostnader genom storskalig produktion, utan också minska transportutsläpp och klimatpåverkan från långväga leveranser. I slutändan kan detta även bidra till lägre materialkostnader för slutkonsumenten. Se vår artikel om SEBs hållbarhetspris.

















