Efter flera år av oklarhet har EU-kommissionen bestämt sig: hampabladste får en egen, bindande gräns för hur mycket THC produkten får innehålla. Beslutet, som kommer i form av kommissionsförordning (EU) 2026/1828, publicerades den 29 juli och börjar tillämpas den 1 januari 2027. För en bransch som länge sålt te på blad från cannabisplantan utan någon egentlig europeisk måttstock att förhålla sig till är det första gången det finns en siffra svart på vitt – även om den är väsentligt lägre än producenterna kanske önskat.
Vad som har beslutats
Förordningen skriver in hampablad och hampabladinfusioner i EU:s kontaminantförordning – det regelverk som redan sätter gränser för sådant som tungmetaller och mögelgifter i mat, och som sedan tidigare även reglerar THC i hampfrön. Nu får hampabladste sin egen plats i samma system.
Två gränser sätts. För torkade hampablad, avsedda att dras i vatten som ett vanligt te, är gränsen 40 milligram THC per kilo. Med THC menas här summan av delta-9-THC och dess syraform THCA, omräknat till delta-9-THC-ekvivalenter – ett sätt att räkna som redan används för andra hampaprodukter inom EU. För den färdiga drycken, teet så som det faktiskt hälls upp i koppen, är gränsen betydligt strängare: 0,02 milligram per kilo. Omräknat till en vanlig kopp på 2,5 deciliter handlar det om någon tusendels milligram THC – en försvinnande liten mängd. Gränsen för den färdiga drycken gäller för övrigt inte bara renodlad hampate, utan även blandteer där hampablad bara är en av flera ingredienser.
Bakom siffrorna ligger en bedömning från EFSA, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten. Redan 2015 satte myndighetens expertpanel ett så kallat akut referensvärde – gränsen för hur mycket THC en person kan få i sig vid ett enskilt tillfälle utan hälsorisk – till 1 mikrogram per kilo kroppsvikt. En uppföljande rapport från 2020, byggd på marknadsdata som samlats in efter en kommissionsrekommendation från 2016 om livsmedel som innehåller hampa eller hampaingredienser, visade att det värdet i vissa fall överskreds vid beräknad exponering. Det är den oron som ligger till grund för att EU nu väljer att reglera, snarare än att gränserna är satta efter vad som faktiskt säljs i handeln i dag.
Förordningen ställer också krav på hur produkterna ska märkas. Torkade hampablad måste förses med tydlig information om att de bara får användas för att dra i vatten, en varning om att den färdiga infusionen inte ska ges till spädbarn eller små barn, och en instruktion om att fettrika tillsatser som grädde eller mjölk först får hällas i efter att bladen dragit klart – inte under själva bryggningen. Skälet är att THC är fettlösligt och löser ut sig betydligt lättare i drycken om fett finns med redan när bladen ligger i vattnet.
Kritik mot beslutet
För hampaodlare och teproducenter är beskedet dubbelt. Å ena sidan innebär det en tydlig, europeisk måttstock att förhålla sig till, efter år där avsaknaden av gränsvärden i praktiken lämnat fältet öppet för att enskilda länder och myndigheter gjort helt olika bedömningar av vad som varit en acceptabel THC-halt.
Å andra sidan är gränsen sträng, och enligt Hemp Today, en branschtidning som bevakar den europeiska hampanäringen, ligger den under vad flera aktörer önskat sig.
Branschorganisationen European Industrial Hemp Association (EIHA) har enligt Hemp Today varit kritisk under processen och drivit på för betydligt högre nivåer – 0,08 milligram per kilo för den färdiga drycken och upp mot 400 milligram per kilo för torkade blad, baserat på egen marknadsdata.
En del av EIHA:s argumentation handlar om hur lite THC som faktiskt hamnar i den bryggda drycken. Det tyska federala institutet för riskbedömning, BfR, undersökte 2023 hur mycket cannabinoider som förs över från hampablad och hampablommor till teet i 23 olika hampateer inköpta i nätbutiker, och publicerade resultatet i tidskriften Food Additives & Contaminants: Part A. Man hade tidigare, i brist på data, räknat med en fullständig överföring av THC till drycken. Studien visade istället att i genomsnitt bara 0,5 procent av THC-innehållet i bladen faktiskt gick över i den bryggda infusionen. Enligt BfR:s beräkningar skulle en person på 60 kilo, med den genomsnittliga överföringsgraden, behöva dricka omkring 14 liter hampate om dagen för att överskrida den akuta referensdosen för THC – men för teet med högst uppmätt THC-halt räckte det med 0,9 liter.
EIHA:s vd Francesco Mirizzi ska ha varnat för att de gränser som nu fastställts riskerar att göra det ”extremt svårt att marknadsföra många produkter baserade på lagligt odlad industrihampa”. Om uppgifterna stämmer skulle flera produkter som redan säljs i dag behöva formuleras om för att uppfylla de nya kraven.
Resultatet av beslutet
Producenterna får i alla fall inte se sina lager kastas i sjön över en natt. Produkter som redan finns lagligt på marknaden innan de nya reglerna börjar tillämpas får fortsätta säljas fram till sitt datum för minsta hållbarhet eller sista förbrukningsdag, även efter den 1 januari 2027.
Däremot löser det gemensamma gränsvärdet inte automatiskt frågan om en fri, gränsöverskridande marknad. Förordningen slår själv fast att den gäller utan att det påverkar medlemsländernas rätt att ha egna, strängare nationella regler för hur hampablad och hampateer får säljas – och historiskt har till exempel Tyskland, enligt branschrapportering, tidvis vägrat godkänna import av österrikiska hampablad med hänvisning till narkotikalagstiftning, en tvist som senare delvis omprövades i tysk domstol till teförsäljarnas fördel. I praktiken betyder det att samma produkt kan vara tillåten i ett EU-land men inte i grannlandet, oavsett vad som står i den nya förordningen – och att både producenter och konsumenter i Sverige även fortsatt kommer att styras minst lika mycket av nationella beslut som av vad som gäller på EU-nivå.
Det som konsumenten kan räkna med, oavsett var i EU man befinner sig, är en betydligt lägre och mer kontrollerad THC-halt i de produkter som säljs efter årsskiftet 2026/2027, tillsammans med tydligare varningstext på förpackningen. Gränsen är satt med en bred säkerhetsmarginal och med särskild hänsyn till att barn inte bör konsumera drycken alls – något som nu också måste anges i klartext på etiketten.
Fram till den 1 januari 2027 har producenter tid att anpassa recept, odling och märkning efter de nya gränsvärdena. Det som var oreglerat har nu fått en siffra svart på vitt – men om den siffran i praktiken leder till en enhetlig europeisk marknad för hampabladste, eller bara till 27 olika tolkningar av samma gränsvärde, är en fråga förordningen själv lämnar obesvarad.
