När Kanada 2018 blev det första G7-landet att legalisera cannabis för fritidsbruk, väckte beslutet intensiv debatt. Förespråkare såg möjligheten till minskad kriminalitet, bättre kontroll över marknaden och betydande skatteintäkter, medan kritiker oroade sig för att legaliseringen skulle normalisera användningen och leda till ökat missbruk – särskilt bland unga.
Sex år senare ger två färska studier, publicerade i JAMA Network Open, en inblick i hur utvecklingen sett ut. Den största, på över 100 000 ungdomar, visar att kritikerna delvis fick rätt – cannabisbruket har ökat markant bland minderåriga. Bland vuxna däremot är ökningen marginell, och tecken på problematiskt bruk har till och med minskat något.
Liten ökning bland vuxna – men inga tecken på en ”cannabisboom”
Den första studien följde 1 428 vuxna kanadensare mellan 18 och 65 år från Ontario vid sju mätperioder mellan 2018 och 2023. Syftet var att kartlägga hur legaliseringen påverkat konsumtion och beteenden över tid – både bland dem som redan använde cannabis och de som aldrig hade provat innan lagen ändrades.
Resultaten visar en måttlig uppgång. Antalet dagar per år som deltagarna rapporterade att de använde cannabis steg i genomsnitt med 0,35 procent årligen, totalt cirka 1,75 procent under hela studieperioden. Forskarna konstaterar att ökningen är statistiskt säkerställd, men betonar att den är liten och har begränsad praktisk betydelse.
”Vi ser en viss uppgång, men inga dramatiska skiften i konsumtionen,” säger studiens huvudförfattare. Med andra ord har legaliseringen bidragit till en långsam, stadig ökning av användningen – men inte den ”cannabisboom” som många befarade.
Problematiskt bruk minskar – trots ökad tillgång
Ett av de mer överraskande resultaten är att tecken på problematiskt cannabisbruk minskat under samma period. Forskarna använde Cannabis Use Disorders Identification Test – Revised (CUDIT‑R), som mäter riskbeteenden som förlorad kontroll, negativa effekter på vardagen, psykiska besvär och svårigheter att minska sitt bruk.
I genomsnitt sjönk deltagarnas riskpoäng med 0,4 poäng över fem år – en relativt liten men tydlig förändring. Minskningen var särskilt märkbar bland dem som redan använde cannabis regelbundet vid studiens start, vilket kan tyda på att en mer reglerad marknad – med tydligare information, kvalitetssäkrade produkter och kontrollerad försäljning – kan minska risken för de problem som kan kopplas till okontrollerade produkter på svarta marknader.
Nya konsumtionsvanor – vapes och ätbara produkter tar plats
Sedan legaliseringen har inte bara fler kanadensare provat cannabis – även själva sättet att konsumera den har förändrats. De traditionella formerna, som torkad blomma, koncentrat och oljor, har tappat mark, medan ätbara produkter, cannabisdrycker och framför allt vape‑patroner har blivit allt mer populära.
Vapes började ta fart på allvar året efter legaliseringen, när de så kallade Cannabis 2.0-reformerna hösten 2019 öppnade upp för ett bredare utbud av nya produkter. Därefter har utvecklingen gått snabbt. Bland aktiva användare steg andelen som använde vape‑patroner från 18,4 procent 2018 till 33 procent 2023 – en ökning med nästan 80 %. Tillväxten drivs främst av att dessa produkter uppfattas som mer diskreta och som ett potentiellt hälsosammare alternativ till traditionell rökning, även om forskningen om deras långsiktiga effekter fortfarande är begränsad.
Den ökande populariteten för ätbara produkter och vaping stannar dock inte vid den vuxna befolkningen. Trenden är tydlig bland yngre.
Ungdomar dras med i trenden
Den andra studien, också publicerad i JAMA Network Open, visar att även skolungdomar – som inte får köpa eller använda cannabis lagligt – påverkats av de förändrade lagarna.
Studien, som omfattade över 106 000 elever i årskurs 7–11 (12–17 år), följde ungdomars konsumtionsvanor före och efter att ätbara cannabisprodukter och extrakt blev lagliga i flera provinser. På bara några år ökade andelen elever som uppgav att de använt cannabis under det senaste året med 26 %.
Särskilt populära blev de nya produkterna. Användningen av ätbara varianter – brownies, godis och drycker med THC – sköt i höjden med hela 43 %. Även traditionell rökning ökade, med 34 %, och kombinationen av cannabis och alkohol blev vanligare, med en ökning på 28 %.
Trenden var dock inte likadan överallt. I Quebec, där ätbara produkter fortfarande är förbjudna, gick konsumtionen i motsatt riktning – den minskade. För forskarna är det en tydlig signal om att legaliseringens utformning spelar roll för hur unga påverkas.
Men det handlar inte bara om hur mycket ungdomar använder, utan också om hur de ser på cannabis. Allt färre upplever att sporadiskt bruk innebär några större hälsorisker, även om synen på farorna med frekvent användning ligger kvar på samma nivå.
Två verkligheter – men bara en glimt av helheten
De två studierna ger en bild av en legalisering med dubbla ansikten, men det är viktigt att komma ihåg att de bara ger en begränsad inblick i verkligheten. Den ena studien, som handlar om vuxna, bygger på drygt 1 400 deltagare från Ontario, medan den andra omfattar ett större antal skolungdomar.
Tillsammans pekar de på en tydlig kontrast. Bland vuxna har cannabisbruket ökat något, problematiskt bruk minskat och fler väljer nya konsumtionsformer som upplevs som mindre skadliga än rökning. Bland ungdomar har både användningen och riskbeteenden som att kombinera cannabis med alkohol ökat.
Det är två parallella utvecklingar som ställer politiker inför en svår balansgång: hur kan man bevara de potentiella vinsterna med en reglerad marknad för vuxna, samtidigt som man skyddar de unga som påverkas trots åldersgränser och förbud?
Kanada som testland – lärdomar för resten av världen
Forskningen visar att legaliseringen av cannabis i Kanada varken är ett entydigt hot eller en enkel lösning. Den har bidragit till att skapa en mer reglerad marknad för vuxna, där riskerna med okontrollerade produkter och svarta marknader minskat. Samtidigt har den också lett till nya utmaningar, särskilt bland unga, där både användning och mer tillåtande attityder har ökat.
Studierna understryker behovet av fortsatt uppföljning och analys. För vuxna handlar det om att följa utvecklingen och förstå hur nya konsumtionsformer påverkar folkhälsan på sikt. För ungdomar väcker resultaten frågor om hur samhället kan hantera den ökande användningen och förändrade attityder – exempelvis genom informationsinsatser kring hur cannabis kan påverka en hjärna som fortfarande utvecklas.
Sex år efter legaliseringen står Kanada därför inför nästa utmaning: att balansera individens frihet och skyddet för folkhälsan. Landet har blivit ett testfall som andra nationer följer noga – och erfarenheter härifrån, både positiva och negativa, kommer sannolikt att spela en central roll i hur andra länder väljer att forma sin framtida cannabispolitik.
